Jag tänkte att jag skulle skriva någonting här, för en gångs skull, men när jag nu äntligen loggade in och skulle börja stod det helt still i huvudet. Jag kommer inte på någonting att säga om den jobbiga tunnelbanan, bristen på knäckebröd och filmjölk eller den stora tillgången på te (hurra). Jag kan inte komma på någonting alls. Så det här inlägget blir inte längre än så här.
Sjukt dålig uppdatering här va?
Krokis pappa sa...
Jag vill bara varna!!!! Det har kommit till polisens kännedom att en ny terroristgrupp uppstått i Sverige. Den kallas insulinisterna. Ett framträdande kännetecken för denna rörelse är att den helt saknar empati.Det finns skräckinjagande skildringar där personer ur denna grupp har t.ex väckt sin pojkvän som fyller år alldeles för tidigt trots att denne egentligen har sovmorgon, bara för att han skall öppna ett födelsedagspaket. När dessutom sagda paket visar sig vara av det mjuka slaget framstår detta illdåd annu tydligare. Sömnbrist hade ju kunnat accepteras om det gällt ett hårt paket t.ex. En radiostyrd bil, ett par skidor, en TV, en stereo eller dylikt, gärna med mycket knappar.Men att utföra denna onda gärning bara för en tröja (visserligen ganska snygg) får ändå ses som synnerligen hänsynslöst.
Dagen till ära var det besök hos Oskis på Karolinska Sjukhuset Huddinge M71 (varför göra det enkelt när det går att få övertidsersättning på grund av långa namn)
Oskis och jag kommer alldeles förträffligt överens. Allting på mig är jättebra och det gillar han. Oskis frågade om jag funderade på att skaffa barn inom den närmsta framtiden och jag svarade: NEJ!
För att vi alla fall skulle avverka lite tid så drog han allt vad som skulle krävas om jag blev gravid. Det var ett bra HbA1c (vilket jag hade), 7 blodsockertester om dagen (Jag snittar på 5-6), Inga ketoner (inte en chans att jag sysslar med sånt), eventuellt en kompletterande dos långverkande under natten (det har jag ju iofs inte) och så rekommenderar han pumpbehandling (ja, där satt den liksom)
Slutsatsen blir att om jag nu skulle känna för det kan jag se till att bli på smällen när som helst. HAHAHAHAHAHAHA
men dagens största fnitterhicka relaterat till diabetes finns på www.ungdiabetes.se/?n=2&c=0&f=yes&t=5639
asså man tar ju mycket mindre insulin med pump. som alla har märkt? Jag gör de iallfall tillskillnad mot minasprutor jag hade. Men nu undrar jag,tar den lika stora doser som sprutorna eller mäter den på ett speciellt sätt på pumpen gemfört med sprutorna? Eller det är bara som pumpen jämnar mer ut basaldosen och alla doserna på ett bättre sätt så att blodsockret ligger bättre och man inte behöver ta så mycket insulin?jag kanske är korkad nu men om jag inte svara så får jag ju inget svar.
pumpen mäter enheterna på samma sätt som sprutorna. Jag tror att du har rätt i att pumpen helt enkelt ger ett jämnare blodsocker jämfört men det långverkande insulinet.
åh va glad jag blev nu
hur vet du förresten att dom mäter enheterna på samma sätt som sprutorna?
Midnatt: "Det känns som jag har lågt fast det har jag inte. Hmm, blodsockret är nog på väg ner. Ja, det tror jag faktiskt. Jag tar in en Mer och en banan i sovrummet så kan jag ju ta dem i fall jag vaknar i natt och har känning."
Kl 04.15: "Jag har snorlågt... *tugga, tugga, tugga*
Varför sänkte jag inte basaldosen??? PUCKO!"
Min senaste fundering, den vill jag ha svaret på. Jag vill veta när man vet att man är kär. Det hade ju varit så mycket enklare om man visste när man visste. Jag vet hur man vet när man gillar någon men hur vet man när man är kär, eller ännu värre, när man älskar någon. Kanske vet man att man är kär när man kommer in i ett rum och ser en långhårig typ iklädd bara kalsonger som spelar Guitar Hero och man tycker det är det finaste man sett? Eller när man bara längtar efter att få somna med kinden mot hans bröst och lyssnades på hans hjärtslag? Eller kanske när man är löjligt exalterad för att få följa med till hans kompis födelsedagsfest? Inte vet jag. Jag vill veta.
