4900 Teststickor (ej upphandlade såklart)
och en massa andra saker
:)
Med tanke på att jag beräknade 5600 för fyra månader sedan kan ni själva räkna ut snittet. Hilkka kommer säkert bli nöjd. (JA! Jag har efter två år på HS blivit kallad till min alldeles egna diabetessköterska)
Tack vare Sara har jag nu inte bara lingonsylt att äta på gröten men också massa knäckebröd att knapra på. Knäckebröd is the shit, så är det bara. Engelskmännen fattar inte det. De vill ha vitt bröd, eller brunt, inte grovt, bara brunt... Suck.
Apropå bekännelserna från den fiinare delaen av Stockholm vill jag bara säga:
1) Det spelar ingen roll hur stora frallorna är, så länge de är grova.
2) Två bagare och en smet.
3) Så länge det finns frallor rycker det i baguetten...
Undrar om knäckebrödsfrallor skulle vara gott?
Jahaja. Nu kommer jag kanske få bannor för att jag bloggar för sällan. Jag tänker snart presentera en lista med bekännelser. Snaskigt och snuskigt och skandalöst kan DU som läser detta ta del av och vältra dig i mitt offentliga privatliv.
1. Jag har diabetes.
2. Jag har börjat plugga till sjuksköterska med motiveringen (1) Att få ge igen för alla plågsamma idéer som sjukhuspersonal utsatt mig för i min barndom (2) Att få ta på sig Sophiasystrarnas Svarta Klänning med spets och volanger och hela köret samt den vita hättan.
3. Jag älskar att gå upp tidigare än vad jag behöver för att få sitta och titta på OS.
4. Jag har körtelfeber fastän jag förnekar det tiotusen gånger om dagen.
5. De underliga utslagen behöver väl egentligen inte betyda att det är just körtelfeber. Mjälten har ju iaf inte spruckit.
6. Jag gillar mitt jobb som cykelmek. Det är faktiskt sjukt kul.
7. Jag är stolt över att inte vara vitast efter en mer eller mindre solig sommar.
8. Det är sant att jag är rädd för att ta körkort.
9. Jag blir glad av rosa saker.
10. Jag är inte längre så bekymrad över att ha små frallor. De går ju tusan så mycket snabbare att värma... HAHA
Man blir lat av att inte jobba. Jag blir det i alla fall. Det är väldigt lätt att sova halva dagen och spendera andra halvan framför halvtråkiga TV-program. Träna skulle vara trevligt om det inte vore för att varje steg jag går hugger något fruktansvärt i ryggen. Grr...
Idag har jag i alla fall diskat, tvättat, hängt tvätt och gått till affären. Jag tycker inte jag behöver skämmas för att jag nu sitter här i solen (och kan inte se vad jag skriver) och dricker en white wine spritzer. Fast om jag ska vara ärligt så gör jag det i alla fall. Skäms alltså. Sån't är livet.
Vissa saker saknar man när man är utomlands. Andra saker behöver man inte sakna tack vare SVT Play. Jag har precis suttit och tittat på allsången i min lilla dator och nu känner jag mig lite extra svensk. Annars är TV-utbudet här lite väl magert ibland. Fast det förstås, förra lördagsmorgonen tittate jag ju på Svampbob...
Fredag till måndag spenderades hemma i Svea rike för att pussa och krama småbarn. En mumsig bonus var filmjölk till frukost och färska jordgubbar till efterrätt. Maten på denna sidan vattenpölen är inte direkt fantastisk men en del av ordningen är återställd på grund av en väska full med knäckebröd och min specialbuljong. Tack vare dessa fick jag en jättemumsig middag i kväll bestående av soppa på (fullkorns)pasta, morötter, lök och broccoli. Dessutom lyxade jag till det och fick hela tre knäckemackor. (Jag var hungrig, ju.)
En annan smaskig tanke... Hallonskott måste smaka ännu godare om de görs på hallonvodka men jag undrar hur Piña Colada med hallonrom smakar?
Jag tänkte att jag skulle skriva någonting här, för en gångs skull, men när jag nu äntligen loggade in och skulle börja stod det helt still i huvudet. Jag kommer inte på någonting att säga om den jobbiga tunnelbanan, bristen på knäckebröd och filmjölk eller den stora tillgången på te (hurra). Jag kan inte komma på någonting alls. Så det här inlägget blir inte längre än så här.
Sjukt dålig uppdatering här va?
