FY SKÄMS!

Jag var inte hemma på hela lördagen, nästan inte varit hemma sedan dess heller men det är ingen ursäkt. Det är rent av skamligt att Sara inte blev gratulerad här på bloggen då hon firade sin födelsedag i lördags den 18/4. Fy skäms säger jag och tar genast åt mig av min egen kritik ock kryper iväg med svansen mellan benen... Förlåt Sara, jag hoppas du hade en alldeles underbar dag! Så här fina tårtor åt vi när Sara fyllde år 2007

GLAD PÅSK!

Påskharen hade som tur var underättats om undertecknads byte av ort över påskhelgen. (Jag fattar inte riktigt hur påskharen och jultomten klarar det där egentligen)
Här kommer påskäggsjaktsrimmen

GLAD PÅSK ANNA önskar Påskharen!
Haren skuttar hit och dit, pälsen glänser fin o vit.
Haren nosar överallt, för att lägga ägget kallt.

Haren kunde inte veta om nå´t barn här ville leta
nu då inga barn här bor- titta du i dina skor

Haren blev så glad, så glad - skuttar strax till gröna blad,
Där han lämnat sin notis - gå nu sen till kökets...

Här har Haren känt och suktat när det gott av degar luktat
Doften stiger högre upp - leta där du ser en tupp

Här är platsen där jag gömt... om jag inte nu har glömt
var jag la det fina ägget? Haren kliar sig i skägget

Haren tycker om att busa, uppför trappan vill han rusa
Hittar nå´n som gillar vatten - du det är ju inte katten

terroristattack

Nej, nu är det uppror på väpnarstigen!
Smiths Medical har fått för sig att lägga ner CoZmo. Och det innan den nya pimpade modellen eller ens en rosa kommit ut på den marknad som jag tillhör. Då kan jag ju likaväl bli alkis, skaffa en paradigm och byta till stålkanyler.
Det enda som kan vara en ljusning är om Paradigm Real-time blir godkänt som i att jag får använda det hela tiden. Paradigm + Real-time är för övrigt bilden i kurslitteraturen om medicinteknik. Bra tänkt att ha med den variant som patienter inte får använda. Då kan all vårdpersonal med rätta säga "en sån där har jag aldrig sett förut"

Jag VILL kunna dyka med min pump
Jag VILL vara säker på att den stänger av när något blir fel
Jag VILL att det ska vara en CoZmo
Jag VILL kunna ställa ner basalen på 0%

http://www.delteccozmoupdate.com/

http://www.infucare.se/pdf/CoZmoupphor.pdf

Jävla finansfjantkris

Väck gärna den krokodil som sover när solen kommer fram

Jag sitter och gör en restuppgift om diabetes. Det handlar om gastroinitiala problem och inkontinens. Jag är så intresserad, INTE. Men eftersom jag är så flitig så har jag läst en massa... om charterresor som skulle passa bra in på mig, becka och krokodilen.
För en vecka sedan åkte jag skidor i stockholm, för två veckor sedan var det snöstorm. Nu är det strålande sol och jag har fyttat datorn till köksfönstret för att få lite sol på mig.
Puss o kram

Snart är det uniform som gäller

Under veckan som passerat har en massa saker hunnits med. Bland annat ett helt otroligt MMS från Becka. Oj vad jag blev glad och aningens sugen på att byta bort handspriten som är de mest omtalade och välanvända flaskorna nu för tiden.
En annan spännande happening var fredagens diabetesskola där jag fick lära mig ta blodsocker och ge insulin. Tydligen så orsakade jag även en revolution på en av DS avdelningar gällande insulinpennor. (Det kan vara en bra grej att kolla om pennan fungerar innan man sätter den i en patient!).
Jag bler hör och häpnad godkänd i att dra upp läkemedel i sprutor och att injicera saker i skumgummi. Imorgon ska jag bege mig ut i verkligheten iförd sjuksköterske-dresscode och hoppas på att få sätta katetrar, ta venprover, ge injektioner och koppla syrgas utan att spränga hela huset.

Hmmm

Feber i Stockholm och tentor i Lund. Ska vi skylla på sådant när det gäller att Anna, Becka, Sara och Krokodilen verkar ha, om inte gått i graven så åtminstone, lagts in på ålderdomshem. Eller är det för att det var så fruktansvärt länge sedan vi träffade Lars eller kanske för att det inte är inne att äta potatis längre? Jag vet inte.

Imorse när jag vaknade och öppnade köksskåpet fanns det inte en enda djup tallrik där inne! Jag fick en smärre chock och ett allvarligt huvudbry, hur skulle jag nu kunna äta min gröt? Till saken hör att alla tallrikarna stod i diskmaskinen som för övrigt var i full gång. Jag fick helt enkelt lov att gräva fram en skål ur min "brudkista" (som behöver ett bättre namn, jag kommer ju aldrig bli gift) och mumsa gröt ur den. Det gick faktiskt väldigt bra och tur var det för annars vet man inte vad som hade kunnat hända. Havregrynsgröt till frukost är ju grundstommen i livet för diabeteseliten. Eller hur var det nu?

HURRA! HURRA! HURRA! HURRA!

Idag fyller världens bästa Becka år!

Hela världen ska se till att det blir en födelsedag värdig födelsedagsbarnet med mycket hallon och många kanelbullar!

HALLÅ!

Pigg och glad som en överkörd (utgången) mjölkfri mjölkchoklad. Det går inte ihop, inte min vakenhetsnivå heller. 06.36 gick tåget. Dryga timmen senare befann jag mig på Karolinska Sjukhuset i Huddinge. Det är för tidigt!

Min söta, svenskfinska diabetessjuksköterska strålade som en sol. Nu ska jag joddla runt med en Freestyle Navigator i några dagar (för att sedan åka tidigt till Huddinge på torsdag nästa vecka och lämna tillbaka och analysera). Jag prickade för övrigt exakt 6,0 % på senaste HbA1C. Mitt i prick!

Hilkka håller iaf med mig att den nya cozmo borde komma till Sverige. För hur pimpigt är det inte att fixa sina egna larmsignaler. Flashbacks till Nokias 3***-telefoner

Pussokram från Anna och Kluns

HURRA!!!

Idag är ingen vanlig dag, idag är Annas födelsedag...

Idag ställer vi oss alla upp och ropar hurra eftersom världens sötaste, härligaste och roligaste Anna fyller år. Hoppas verkligen att hon fått allt hon önskat sig och lite till, det förtjänar hon. (ett avlångt, platt paket med hjul?)

Från oss som bor på andra orter i vårt inte så snövita land kommer en virituell, sockerfri födelsedagstårta och så mycket Hallonskott att det räcker till sommaren.
Hurra, Hurra, Hurra!
Från de värmländska skogarna kommer en stor skål med rykande het potatis och ett kort som lyder "Grattis Anna! Jag hoppas du mår bra men snääääääääääääälla kom tillbaka hit, hinderbanan är inte rolig utan dig. Varma hälsningar, Lars"



(Visste ni förresten att Heeman är i Afrika?)

Juligt

Jag har en känsla av att det inte är så långt kvar på det här året. Men som alltid ska mycket hinnas med innan jag har tid för att fira nyårsafton. Jag ska ha namnsdag, sen är det skidläger och lucia, nästa på tur är födelsedag, julafton, diabetesfödelsedag och nyårsafton. Däremellan ska jag plugga, jobba och sova.

Det har den senaste tiden skett stora förändringar i världen. De flesta har säkert skitsvårt med förändringar, själv känner jag mig nöjd med att inte sitta kvar i tristess. Exempelvis är det en fantastiskt snabb utveckling, från att vardagsrummets takbelysning inte fungerat sedan vi flyttade in (skiftet maj/juni) till att den fungerade igår kväll! Kanske oväntat, men jag känner mig lugn med det Vissa äldre saker, som han den där mannen i mitt liv, är en punkt jag inte vill ha en förändring på utan snarare limma fast i min livsplan. Eller kanske dumt, han är min livsplan och att limma fast honom i sig själv riskerar att bli konstigt. En annat samhällelig fenomen är att jag åker skidor igen! För de som känner mig närmare är alla säkerligen övertygade om att jag är lycklig. För dem som fått höra hur mycket jag slitit med rehab och operationer och smärtan och avskytt det: Det var värt varenda sekund!

Det här är för övrigt min enda lediga helg i december, rätt osannolikt att ha en ledig helg överhuvudtaget. Tiden ägnas åt att fixa lite hemma, baka pepparkakor och lussebullar och försöka komma på vad julklapparna ska bestå av. Själv önskade jag mig ett par rullskidor men fick höra av båda päronen att det bara var att glömma. Argumentet från min sida var att 1. Det inte finns snö i stockholm att åka skidor på 2. Jag skulle kunna träna inför vasaloppet (inte för att jag ska köra vasaloppet men ändå) 3. Jag aldrig testat 4. Det ser roligt ut. Mammas och pappas argument var 1. Dina knän klarar inte det 2. Det finns ingen broms och du gillar att åka fort. Jag tyckte mig kunna uppfatta ett tredje argument som innehöll någonting med galenskap, men det är osäkert och vilken tjugotvååring som helst önskar väl sig ett par rullskidor.

Jag önskar mig en sak av min Mitch och det är en klänning från Paris, Kate and I. Jag har redan köpt en själv, men det finns flertalet modeller och alla är SÅ FINA!

Jag har julat till det lite extra och bytt presentationsbild. Håret är brunt igen!

Pussokram