Funderingar om lite allt möjligt

Nej, men OJ, så konstigt att jag satt kvar lite extra länge i skolan igår och blev klar ganska precis samtidigt som någon annan och OJ, så konstigt att jag var tvungen att titta ut genom fönstret ett par sekunder och sedan gå låååååångsamt ner för trappan så att denna någon annan hann ikapp mig. Mycket, mycket märkligt! Ännu konstigare att jag var tvungen att fråga tjejen-som-jag-bara-känner-lite-och-som-pratade-i-sin-mobil en helt onödig fråga så att jag inte alltför uppenbart skulle stå och vänta på någon som pratade med en blond-smal-och-snygg tjej (en så'n där som ser ut som alla andra, ni vet). Inte alls uppenbart, inte alls patetiskt, inte alls genomskinligt. Grattis Becka! Nytt rekord i fjortis-beteende. Måste vara hormoner...

Om man, som jag, inte är så värst teknisk (så att man inte orkar lära sig hur man laddar ner musik) eller så värst rik (så att man inte har råd att köpa musik) då är det bra om man är lika smart som jag. Jag kom nämligen på, alldeles själv (!), att man kan låna skivor på biblioteket. Hurra! Massa nya låtar i mp3-spelaren.

It's up to you, so don't limit yourself. Man ska inte begränsas av sin diabetes. Fast vissa saker går faktiskt ine att genomföra med denna sjukdom det vet jag av egen erfarenhet. Skoshopping vid kraftig känning är en sådan sak. Det är helt omöjligt. Därför får jag vara varm om fötterna ett tag till. Jag vill ha ballerinaskor!

Slutligen vill jag uttrycka mitt djupaste deltagande till alla som inte haft den stora glädjen att se två frackklädda (något överförfriskade) unga män klättra över ett 1,5 m högt staket när det fanns ett fullt genomträngligt hål bara en meter längra bort. Det var en syn jag sent kommer glömma. Tack Lund för den! (Hälsa gärna till dina kalmariter, Sara)

Förresten finns nu här till vänster en alldeles förträfflig ny länk. Så det så.