Glada gurkor och ledsna kameler

Eller, tja, flest glada gurkor! Egentligen var det bara en glad gurka men han pratade för fem. Det var ju i och för sig inga ledsna kameler heller men väl en bäver!

Det har varit en fruktansvärt intensiv och rolig semester i de franska alperna. Det gick inte en dag utan att vi som var där saknade vår kära Anna men hon kanske hade det bättre hemma där hon faktiskt får plats i sin lägenhet. För där vi bodde var det inte stort! Ack, så skönt det då var när man på morgonen lyckades klämma sig ut genom dörren (som gick åt fel håll) och upptäckte att man befann sig mitt bland de höga, snötäckta bergen. Förutom snön, solen, rödvinet och chokladen gjordes resan också mycket trevlig av de hjälpsamma guiderna, Anna, Trine och Johanna och inte minst utav de musikaliska och öldrickande skåningarna som klev på bussen i Malmö och sedan underhöll Matilda, Johan, Björn, Erik och mig hela veckan! Det var i detta glada gäng den aldrig tystnande Gurkan återfanns.

Sömn blev det inte mycket med, särskilt inte med tanke på att min säng stod i ”köket”. Det gick dock bra ändå. Den här skidresan kom jag hem ifrån utan hjärnskakningar, utan benbrott och utan killar…

Relationer och intriger var det annars gott om. Björn blev först kär i Anna, sedan i Julia och sedan Anna igen, fast det slutade med att han friade till mig men inte förrän Håkan visat visst intresse. Eftersom jag dock fått nog av danska killar (eller hellre ville ha bartendern) var han inte särskilt spännande. Den franska servitören var däremot inte så illa att se på men de andra vägrade gå tillbaka till hans restaurang så det blev det ingenting med. Eftersom förhållanden inte är att leka med blev det heller ingen bäver för mig och Joakim. Han tog igen sig i sängen medan jag passade på att ta en flygtur under en skärm med skidorna på!

I vilket fall som helst var det en riktigt lyckad resa.