Apoteket har mer att bjuda på än bara senap till jul

Apoteket har hottat upp sig må jag säga. Förrförra gången jag var i kontakt med cirkusen (eller rättare sagt före förrförra) pratade jag i telefon. Fixelifax så fick jag hämta rätt tabletter i en blå påse på apoteket. Den blåa påsen öppnades inte förrän hemkomsten... Vem vet hur ofta det inte blir rätt?! det kanske går att få helkula grejer i små blåa påsar! Jag fick rätt, roligare än så var det inte med min lilla blåa. Förra gången var i förra veckan. På apoteket förväntar jag mig samma vanliga oändligt långa lista på minst två A4 med allt tjafs som jag har förskrivet. MEN ICKE! Idiotläkaren som jag blev osams med hade visst råkat glömma bort att det behövs mer än insulin för att hålla igång pumpbehandlingen. Jag ringde till min helt underbara halvfinska sophiasystriga diabetessköterska. Vi pratade recept, skola och jag berättade om hur idiotisk idiotläkaren var. Det var igår. Nu till idag. Det går att logga in sig på apotekets hemsida och den här gången gick det till och med att beställa sakerna från den. Mina saker kunde inte skickas hem i brev (vilket är ganska förståeligt ifall allt skulle stoppas i små kuvert), men det ska komma till valt apotek och när det väl kommit dit ska det komma ett sms till min telefon. Om allt går rätt till så får idiotläkaren sparken, jag får fortsätta med pump och jag slipper sitta med tröga apotekare för att få en kasse med saker. Bifogar kvittot på kalaset för idag (Förra veckans var enbart på 2874)

Fläderklappen

Trots det något juliga namnet är det inte en vinterdrink utan något som kanske bäst avnjuts under varma sommarkvällar. Fast vem vet, innehållet kanske värmer bättre än både brasor, varm choklad och yllestrumpor?

Fläderklappen

Mammas flädersaft (kan nog funka med köpt saft också)

Sprite Zero

Tequila

Lime

Is

Blanda och njut!

Fail...

Jag skulle bara in i affären ock köpa mjölk men kom därifrån med en fullproppad papperskasse med ett innehåll värt nästan 400 kr (och då ska ni veta att det var en lågprisbutik!). Försiktigt, försiktigt cyklade jag hemåt på min röda cykel, noggrant undvikande gupp och trottoarkanter för att kassen på pakethållaren inte skulle välta. Sen så hände det - mobilen ringde. Bara för att man är elit betyder det inte att man aldrig är korkad (känning?). Långsamt och försiktigt räckte jag mig efter telefonen i fickan samtidigt som jag bromsade in och i samma stund som cykeln stannade tippade kassen och matvarorna, med äggen på toppen, föll i backen.

Så småningom tog jag mig i alla fall hem och 9 ägg visade sig vara oskadda, 4 stycken hade gått sönder men ännu inte hunnit smita ur skalet, medan övriga 7 nog fortfarande bildar ett spår mellan min lägenhet och affären...

Rädda det som räddas kan, två av de trasiga äggen blev min middagsomelett (med tomat, basilika och ost) och de andra två hamnade i en kladdkaka. Eller, ja, vad som skulle bli en kladdkaka men jag blev inte helt nöjd. Brukar de inte vara, jag vet inte, runda?

Den var inte ens kladdig...

Fest, hur var det man gjorde nu igen?

Hösten har innefattat så mycket att göra att jag inte hängt med. Dagen till ära har ägnats, eller snarare skulle ha ägnats åt beroendeproblematik. Det är inget större fel på föreläsaren ifråga, utöver att denne kan diagnostiseras som gammal, lite för välmående och med en måttlig hjärtsvikt. Diagnosen baserad på sjuksköterskestudentens så viktiga kliniska blick. Angående dagens föreläsning så byggde den på anekdoter från föreläsarens privat- och yrkesliv samt vänner och bekanta till den omnämnda. Upplysningsvis så har denna gamling kommit underfund med att fyllan inte blir så stor att konversationsförmågan försvinner om alkohol inte inmundigas förrän efter tolvslaget. Annat viktigt som jag informerats om tidigare i veckan är att en väninna till den i denna text så flitigt nämnda person mottagit antidepressiv behandling under många år trots att personen som talade om det hela ansåg att väninnan aldrig någonsin varit deprimerad.
Denna så evidensbaserade kunskap som jag mottar med öppna armar gör mig ännu mer övertygad om vilket hubbabubba intrasslat hår som psykiatrin kan beskrivas som.

För att få någonting att anknyta till rubriken så kan inte den senaste men den näst senaste helgen få en snabb sammanfattning.
Typ: Halloweenfest
Klädsel: Golddigger
Hemkomst: 02.30
Dagen efter: Var det en dag efter?
Slutsats: Jag har blivit för gammal för sånt här

Annapappan är redan med på Credslistan, hade han inte redan varit det så skulle JO-anmälen gjort att han hamnat där.
Lars kanske har stridit mot Länsstyrelsen han också, bäst att ringa och fråga.

Har ni fest eller?

Terminen har dragit igång på allvar, med allt vad det innebär, tentor, fester och upptagen elit men det är dags för en liten uppdatering eller hur? Till att börja med, mitt vardagsrum är inte längre ljusblått med rosa blommor utan gräddvitt med vinröd fondvägg. Bara såååå Becka!

Sen kan jag berätta att jag i lördags hade en väldigt kladdig upplevelse... Jag var på fest, stod i köket och helt plötsligt hade jag en Mums-Mums upptryckt i ansiktet! Varför händer sådant alltid mig? (Hänvisning till "det var ju bara lättost"-incidenten på lägret där allting började) Det hela urartade till ett regelrätt matkrig, eller ja, Mums-Mumskrig i alla fall... (Bilder finns på Facebook)

I vilket fall som helst var det en sjukt kul kväll och en grym fest. De två värdarna, SuperHero och SpiderMan tackas härmed och tar ett jättekliv in på Wannabelistan där vi naturligtvis hoppas att de vill göra karriär och fortsätta klättra. Och varför skulle de inte det? Alla vill ju vara Cred, eller hur?

Frukostvanor

När man har högt blodsocker blir man oftast törstig. Detta är en universell sanning som nog alla känner till. I morse vaknade jag med utliten pumpslang och ett blodsocker på 23. Jag var jättetörstig! Det enda som fanns hemma att dricka var dock torr engelsk cider. Undrar just om det var bra på fastande mage? =P

En regnig dag

Jag hade gått och planerat i veckor att jag skulle skriva ett roligt blogginlägg om Laserdomeandet (ja, det är ett ord) med 2/3 av eliten samt en Cred och en Wannabe. Men icke sa Nicke. Det spöregnade! Det fullkomligt vräkte ner och när Sara och jag strålade samman utanför Ica Maxi i Mölndal hade vi helt enkelt ingen lust att skjuta smågrabbar med laserstrålar... 5 minuter innan pangpangandet skulle börja ringde Heeman och frågade om vi var där. Han var hemma. Christian hade bangat och alla kände sig allmänt sega denna mycket, mycket blöta dag. Vi sket i Lasedomen.

Istället letade jag och Sara upp ett kafé i Haga, och det var minsann inte lätt att hitta ett som inte luktade konstigt! där vi satt i några timmar och samtalade om pumpar, känningar, killar och i vilken ålder det är lämpligt att potträna barn. Undrar förresten hur vanligt det är att två relativt unga singeltjejer pratar om det?

IQ-test... nej tack

Jag blir så oerhört intelligent när jag blir sådär smyglåg. I början av veckan så var jag på gymmet en sväng efter skolan (klockan var väl sex, halv sju). Två fula tanter står framför mig och pratar med en anställd på gymmet om att någon man luktar illa. Jag får för mig att de har ställt sig där för att det är mig de pratar om, att jag luktar illa. Att det inte alls är någon man, utan att de säger så för att jag inte ska förstå. Så jag skyndar mig med mina benövningar och sticker snabbt därifrån. När jag och min freestyle återförenas i väntan på lidingöbanan så blir det en "aha - jag kanske ska ta lite druvsocker".

Men sen när jag tänker på det. Hur dum får man vara om man klagar på att någon luktar svett på ett GYM? Där folk TRÄNAR! Mitch hävdar bestämt att jag aldrig luktat illa hur svettig jag än har varit. En bra tröst :)

Tanterna såg för övrigt ut att inte ha svettats på de senaste tio åren förutom några eventuella före-plastik-stress-svettning eller i solariet som de garanterat hänger i några timmar per vecka. Men kläderna de hade på sig satt så dåligt att de måste ha varit jättedyra.

pussokram

Lättpåverkad? Eller bara gammal?

Jag hade en gång en klasskompis som sa "Man är alltid bakfull på nyårsdagen." varpå jag svarade "Inte jag. För att vara bakfull måste man ju vara framfull först." Då skrattattade alla åt mig. Detta inträffade för länge sedan, i min ungdom. Nu misstänker jag dock starkt att jag blivit gammal och att det som gällde när jag var ung inte gäller längre. I morse vaknade jag nämligen och mådde skunk. Jag var helt seg, hade ont i huvudet och mådde illa så fort jag inte höll mig stilla. Jag kände mig helt enkelt bakfull. Men jag hade ju inte varit framfull dagen innan... Sen är det klart att det kan ha påverkat att blodsockret åkt hiss under natten. Jag vaknade nämligen kl 5 och upptäckte att jag somnat flera timmar tidigare, med pumpen urkopplad! Vansinnigt klantigt, om jag får säga det själv. Eller kan jag fått en släng av alzheimers, kanske?

Kakor

Om kakor vore nyttigt skulle jag nog äta det oftare... Tror jag... Fast jag är inte så förtjust i kakor egentligen. Just nu har jag dock en påse hemma som jag köpte eftersom jag hade fikagäster här igår. Och just dessa kakor var snuskigt goda! Pecannöt och mörk choklad. Det är ju till och med nyttigt, eller? Ja, om man inte räknar in allt vetemjöl, smör och socker som de klämt in mellan choklad- och nötbitarna. I just detta fall är det dock så att de klistrat en lapp med svensk innehållsförteckning ovanpå näringsinnehållstabellen vilket naturligtvis betyder att kakorna inte alls är onyttiga. För det är ju med kalorier som med strutsar, syns de inte så finns de inte! Japp, så är det.
Skål och tack för mig.