Hallå där köp blåbär!

Jag lever loppan sista dagarna av livet som inte vara sjuksköterska. I fredags var jag på min sista sjuksköterskestudentpub, igår på mitt sista sjuksköterskestudentzumbaträningspass, idag, den sista söndagen i mitt sjuksköterskestudentliv har jag varit på mitt sista sjuksköterskestudentbodycombatträningspass. Det gäller att ta vara på livet så länge det varar. I mitt nästa liv, sjuksköterskelivet, som börjar om 4 dagar, 4 timmar och 29 minuter, hoppas jag på oändligt med laktosfria kanelbullar från chefer, patienter och medarbetare, innan ryggen är utsliten och man blir förtidspensionerad!
Puss o hej

Val 2010

Rösta på Diabeteseliten i riksdagsvalet i höst! Jag vet inte vad vi tänker göra åt vård, skola och omsorg, inte heller hur vi ska ordna ekonomin eller skapa fler jobb men vi tänker införa fri hemkörning av kanelbullar till alla diabetiker med blodsocker under 3,5!

Hejdå maj, Hej sommaren

Long time no see

Läget är stabilt till skillnad från vädret denna vår. Planer smids inför sommaren. Behov av nya drinkrecept finnes. Poäng till den som fixar ihop nåt riktigt bra

Puss

Semesterplanering

Nu finns ett nya semestermöjligheter

ROADTRIPPING

om nu Anna blir av med körkortet igen så kan ju alltid Becka köra!

Shopping, i siffror

Jag skulle köpa ett granatäpple, det var planen

2 affärer

40 minuter

40 kr (jämnt, i affär ett)

110 kr (jämnt, i affär två)

4 tomater

3 bananer

3 päron

3 apelsiner

190 g champinjoner

1 citron

1 granatäpple (enligt plan)

112 g ingefära

½ kålrot

4 lime

½ kg morötter

1 paprika

½ kg rödbetor

2 äpplen

46 g bladspenat

och ett paket fullkornsbulgur

Apoteket har mer att bjuda på än bara senap till jul

Apoteket har hottat upp sig må jag säga. Förrförra gången jag var i kontakt med cirkusen (eller rättare sagt före förrförra) pratade jag i telefon. Fixelifax så fick jag hämta rätt tabletter i en blå påse på apoteket. Den blåa påsen öppnades inte förrän hemkomsten... Vem vet hur ofta det inte blir rätt?! det kanske går att få helkula grejer i små blåa påsar! Jag fick rätt, roligare än så var det inte med min lilla blåa. Förra gången var i förra veckan. På apoteket förväntar jag mig samma vanliga oändligt långa lista på minst två A4 med allt tjafs som jag har förskrivet. MEN ICKE! Idiotläkaren som jag blev osams med hade visst råkat glömma bort att det behövs mer än insulin för att hålla igång pumpbehandlingen. Jag ringde till min helt underbara halvfinska sophiasystriga diabetessköterska. Vi pratade recept, skola och jag berättade om hur idiotisk idiotläkaren var. Det var igår. Nu till idag. Det går att logga in sig på apotekets hemsida och den här gången gick det till och med att beställa sakerna från den. Mina saker kunde inte skickas hem i brev (vilket är ganska förståeligt ifall allt skulle stoppas i små kuvert), men det ska komma till valt apotek och när det väl kommit dit ska det komma ett sms till min telefon. Om allt går rätt till så får idiotläkaren sparken, jag får fortsätta med pump och jag slipper sitta med tröga apotekare för att få en kasse med saker. Bifogar kvittot på kalaset för idag (Förra veckans var enbart på 2874)

Fläderklappen

Trots det något juliga namnet är det inte en vinterdrink utan något som kanske bäst avnjuts under varma sommarkvällar. Fast vem vet, innehållet kanske värmer bättre än både brasor, varm choklad och yllestrumpor?

Fläderklappen

Mammas flädersaft (kan nog funka med köpt saft också)

Sprite Zero

Tequila

Lime

Is

Blanda och njut!

Fail...

Jag skulle bara in i affären ock köpa mjölk men kom därifrån med en fullproppad papperskasse med ett innehåll värt nästan 400 kr (och då ska ni veta att det var en lågprisbutik!). Försiktigt, försiktigt cyklade jag hemåt på min röda cykel, noggrant undvikande gupp och trottoarkanter för att kassen på pakethållaren inte skulle välta. Sen så hände det - mobilen ringde. Bara för att man är elit betyder det inte att man aldrig är korkad (känning?). Långsamt och försiktigt räckte jag mig efter telefonen i fickan samtidigt som jag bromsade in och i samma stund som cykeln stannade tippade kassen och matvarorna, med äggen på toppen, föll i backen.

Så småningom tog jag mig i alla fall hem och 9 ägg visade sig vara oskadda, 4 stycken hade gått sönder men ännu inte hunnit smita ur skalet, medan övriga 7 nog fortfarande bildar ett spår mellan min lägenhet och affären...

Rädda det som räddas kan, två av de trasiga äggen blev min middagsomelett (med tomat, basilika och ost) och de andra två hamnade i en kladdkaka. Eller, ja, vad som skulle bli en kladdkaka men jag blev inte helt nöjd. Brukar de inte vara, jag vet inte, runda?

Den var inte ens kladdig...

Fest, hur var det man gjorde nu igen?

Hösten har innefattat så mycket att göra att jag inte hängt med. Dagen till ära har ägnats, eller snarare skulle ha ägnats åt beroendeproblematik. Det är inget större fel på föreläsaren ifråga, utöver att denne kan diagnostiseras som gammal, lite för välmående och med en måttlig hjärtsvikt. Diagnosen baserad på sjuksköterskestudentens så viktiga kliniska blick. Angående dagens föreläsning så byggde den på anekdoter från föreläsarens privat- och yrkesliv samt vänner och bekanta till den omnämnda. Upplysningsvis så har denna gamling kommit underfund med att fyllan inte blir så stor att konversationsförmågan försvinner om alkohol inte inmundigas förrän efter tolvslaget. Annat viktigt som jag informerats om tidigare i veckan är att en väninna till den i denna text så flitigt nämnda person mottagit antidepressiv behandling under många år trots att personen som talade om det hela ansåg att väninnan aldrig någonsin varit deprimerad.
Denna så evidensbaserade kunskap som jag mottar med öppna armar gör mig ännu mer övertygad om vilket hubbabubba intrasslat hår som psykiatrin kan beskrivas som.

För att få någonting att anknyta till rubriken så kan inte den senaste men den näst senaste helgen få en snabb sammanfattning.
Typ: Halloweenfest
Klädsel: Golddigger
Hemkomst: 02.30
Dagen efter: Var det en dag efter?
Slutsats: Jag har blivit för gammal för sånt här

Annapappan är redan med på Credslistan, hade han inte redan varit det så skulle JO-anmälen gjort att han hamnat där.
Lars kanske har stridit mot Länsstyrelsen han också, bäst att ringa och fråga.

Har ni fest eller?

Terminen har dragit igång på allvar, med allt vad det innebär, tentor, fester och upptagen elit men det är dags för en liten uppdatering eller hur? Till att börja med, mitt vardagsrum är inte längre ljusblått med rosa blommor utan gräddvitt med vinröd fondvägg. Bara såååå Becka!

Sen kan jag berätta att jag i lördags hade en väldigt kladdig upplevelse... Jag var på fest, stod i köket och helt plötsligt hade jag en Mums-Mums upptryckt i ansiktet! Varför händer sådant alltid mig? (Hänvisning till "det var ju bara lättost"-incidenten på lägret där allting började) Det hela urartade till ett regelrätt matkrig, eller ja, Mums-Mumskrig i alla fall... (Bilder finns på Facebook)

I vilket fall som helst var det en sjukt kul kväll och en grym fest. De två värdarna, SuperHero och SpiderMan tackas härmed och tar ett jättekliv in på Wannabelistan där vi naturligtvis hoppas att de vill göra karriär och fortsätta klättra. Och varför skulle de inte det? Alla vill ju vara Cred, eller hur?